Läkarmissionen: varken mission eller läkare

Det finns många olika anledningar till att det råder misär och fattigdom i världen och bland de främsta är krig och politiska konflikter. Det blossar ständigt och jämt upp nya krissituationer och de kan utlösas av maktskiften, naturkatastrofer och sociala missförhållanden och då behövs det en hjälpande hand. I Sverige finns det ett antal välgörenhetsorganisationer och en av dem är Läkarmissionen som sedan år 1956 har hjälpt människor i nöd, framförallt genom privata donationer.

När man hör namnet på denna hjälporganisation kan man tro att det handlar om läkare som också är missionärer men det är långt ifrån sanningen. Hur Läkarmissionen bildades är en historia i sig! På 1950-talet dog hustrun till Svenska Journalens förläggare Harry Lindquist och när dödsannonsen placerades i tidningen bad man att folk i stället för att skicka blommor skulle donera de motsvarade beloppen för välgörenhet till u-land. Specifikt vad det gällde berättade man inte eftersom man inte räknade med något större belopp. Sedan kom en stor överraskning. Slantarna fullkomligen strömmade in och snart satt den för tiden astronomiska summan om 70 000 kr på bankkontot. Det resulterade i att man delade upp summan på två olika projekt där man byggde hälsocentraler i Indien och Sydafrika. Med detta ledde hustruns död till en organisation som hittills kommit att rädda tiotusentals människor runt om i världen.

Läkarmissionen samarbetar bland annat med Svenska Kyrkan och man har alltid haft som mål att med sina pengar ge en grund för fattiga människor att kunna stå på. Under svältkatastrofer har man skickat matpaket som akuthjälp men annars går mycket av organisationens arbete ut på olika byggprojekt, utbildning och hjälp åt kvinnor att starta sina egna företag. Man hjälper med andra ord människor att hjälpa sig själva för bestående resultat och det glädjande är att hjälpverksamheten stöds av svenskar mer än någonsin.

Så vad händer med pengarna om man donerar till Läkarmissionen? Hälften av pengarna går till redan nämnda utbildning och entreprenörskap. Barn får gå i skolan, vuxna får lära sig hur man driver ett företag och människor i alla åldrar får specifika yrkesutbildningar. En tredjedel av pengarna går till social omsorg som bland annat innebär att man hjälper sjukhus och barnhem, att man tar hand om gatubarn och vårdar människor i slumområden. De resterande pengarna går till så kallad direkthjälp, vilket handlar om att skicka praktiska förnödenheter som mat och vatten under en svältkatastrof eller till flyktingläger.

Om man själv vill hjälpa Läkarmissionens arbete så finns det ett antal sätt att göra det på. Man kan sätta in ett engångsbelopp eller bli en regelbunden donator via post- eller bankgiro. Vill man följa grundarens exempel kan man vid dödsfall be släkt och vänner att i stället för blommor ge pengarna till stiftelsen. Man kan också ge specifika gåvor som en get till leprasjuka i Nepal eller nötkräm till svältande barn i Afrika.